Om oss

Helsingkrona Nation vid Lunds universitet har till syfte att verka för goda förhållanden mellan studenter under deras tid i Lund. Detta sker genom en uppsjö av aktiviteter såsom Helsingkronaspexet, Helsingkrona Radio, tidningen Helsingkroniten, vår bal Snörsjöaorden och mycket mer. Här på hemsidan eller på vår facebooksida kan du läsa mer om vår verksamhet och vad som är på gång just nu.

Vill du fysiskt förflytta dig till Nationen finns vi på Tornavägen 3, precis bredvid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Expeditionen har öppet vardagar mellan 11-13, samt tisdagar och torsdagar 17-18. Hit vänder du dig om du behöver hjälp med din terminsräkning, köpa gästkort, boka sittning, anmäla dig till nationsaktiviteter eller bara träffa det charmiga kuratelet.

historia

Det dröjde inte lång tid efter Lunds universitets upprättande 1666 som de första studentnationerna såg dagens ljus. Det var emellertid med oblida ögon som de akademiska myndigheterna såg på dessa sammanslutningar och ett tag förbjöds de. Detta förbud upphävdes inofficiellt 1672, då universitetets kansler greve Gustaf Stenbock i en skrivelse menade att eftersom dessa nationer fortleva trots förbud, så borde de istället ställas under kontroll och uppsikt av akademiska lärare, det vill säga en inspektor. Det var emellertid inte förrän 1695 som nationerna blev officiellt erkända genom Kungligt brev.

Helsingkronas födelse som nation dateras till den 4 februari 1890, då det konstituerande mötet hölls. Drygt en månad senare valdes professor Martin Weibull som förste inspektor för nationen. Helsingkronas historia går dock längre bak än så. Nationen var till en början en del av den Skånska nationen från år 1682 fram till 1833, då nationens första delningsprocess började. Delningsprocessen slutade upp med avdelningar inom den Skånska nationen, där Helsingkrona utgjorde den fjärde avdelningen. Samarbetet mellan de gamla avdelningarna i Skånska nationen lever fortfarande kvar i form av Skånska nationernas gemensamma utskott, som delar ut gemensamma stipendier samt anordnar Gåsafesten vart femte år.

Ett annat datum som ligger nationen värmt om hjärtat är den 17 oktober 1891, då omtänksamma damer från Helsingborg och Landskrona överräcker till nationens inspektor en fana med vad som därmed blev Helsingkronas vapen. Vapnet är en sammansättning av vapen från de två stora städerna i upptagningsområdet – Helsingborg och Landskrona.

Många personer har passerat genom Helsingkrona under åren, och många har också på olika sätt gjort avtryck i såväl den lundensiska myllan som i den nationella åkern. Man kan på ett sätt känna att det skulle vara bättre att inte nämna någon så ingen känner sig glömd, men icke desto mindre finns några helsingkroniter som är värda att påminnas om. I synnerhet i spexsammanhang har Helsingkrona utmärkt sig. Redan 1908 skriver två helsingkroniter in sig i den lundensiska historien genom att skriva det berömda spexet Uarda. De två är Hilding Kefas Neander och Ludvig Thet gambla Ramberg.

Till Lundakarnevalen 1954 sätter sig några pojkar från Gossläroverket i Helsingborg ned och börjar skriva på ett annat vida berömt spex. Två av författarna heter Hans Alfredson och Patrick Meurling, och spexet heter Djingis Khan. Den första går sedan in i nöjesbranschen och förenas så småningom med Tage Danielsson, och resten är – som man säger – historia. Den senare av författarna går sedan vidare och blir inspektor för Helsingkrona nation.

Helsingkroniter har också i mångt och mycket utmärkt sig inom andra områden av det lundensiska studentlivet. Bland annat så ligger två helsingkroniter – Einar Hellners och Thorild Dahlgren – bakom såväl Lunds Studentkårs Kreditkassa som Lunds Studentkårs Konviktorium.

Man skulle sålunda kunna fortsätta i – till synes – all oändlighet. Många är de helsingkroniter som har varit med om att forma Lund till vad det är idag.

För den vetgirige finns många källor att tillgå vad gäller Helsingkronas historia. Några av dessa är:

Nordvästskåningarna i Lund av Krister Gierow. Denna bok utgavs till Helsingkronas femtioårsjubileum.

Nordvästskånskt, redigerad av Krister Gierow. Boken utgavs i samband med invigningen av Helsingkronagården den 1 mars 1958.

Nation och hembygd, redigerad av Bertil Malmberg. Utgiven i samband med Helsingkronas sjuttiofemårsjubileum.

Hundra års helsingkroniter, redigerad av Patrick Meurling. Utgiven till nationens hundraårsjubileum den 3 februari 1990.

Härtill kan också Skånska nationen rekommenderas. Glimtar från lundensiskt studentliv av Göran Larsson, tidigare arkivarie på AF.